Ögats insida är täckt av näthinnan. Hos det prematura barnet är denna inte färdigutvecklad, den främre delen saknar ännu blodkärl. Sjukdom uppstår i området mellan kärlförsedd och inte kärlförsedd näthinna. Orsaken till det är inte helt klar, men vi vet att risken ökar ju tidigare fött barnet är och vid låg födelsevikt.
Ungefär 40 procent av alla barn som föds före vecka 31 riskerar att få prematuritetsretinopati. Hos de barn som är födda vecka 27 eller tidigare är risken att cirka 70 procent drabbas.
Undersökning
Vi undersöker ögonen på alla barn som föds före vecka 31 med en till två veckors mellanrum. Undersökningen sker antingen på en neonatalavdelning eller på en ögonmottagning, om barnet är utskrivet från sjukhuset. Före undersökningen får barnet ögondroppar som vidgar pupillen.
Behandling
Hos de flesta barn försvinner förändringarna i näthinnan av sig själva, men en del barn behöver få behandling för att sjukdomen ska gå tillbaka. I enstaka fall kan sjukdomen leda till att barnet blir blint, oavsett behandling.
Laserbehandling
Den vanligaste behandlingen sker med laser. Barnet är sövt under tiden. Behandlingen tar cirka en timme.
Injektionsbehandling
Ibland är det aktuellt att ge en injektionsbehandling. Vi sprutar då in en liten mängd läkemedel som bromsar kärltillväxten i ögat.
Operation med silikonband
Vi kan operera in ett silikonband på ögats yta om den tidigare behandlingen är otillräcklig, eller om det finns risk för näthinneavlossning.
Efter behandling
Efter behandlingen får barnet komma på en årlig kontroll tills sjukdomen är helt borta. Övriga barn kommer på kontroll vid misstanke om skelning eller synnedsättning, oftast efter en remiss från en barnavårdscentral.