I ögonhålan finns fett, bindväv och muskler. Vid endokrin oftalmopati angrips dessa vävnader av kroppens eget immunförsvar, en så kallad autoimmun reaktion. Det resulterar i en svullnad i ögonhålans vävnader som i sin tur kan ge flera olika symtom.
Orsaken till att immunförsvaret reagerar på det här sättet är inte känd, men i samband med giftstruma uppstår det nästan alltid förändringar i ögonhålan. Ärftlighet kan spela en roll och rökare löper generellt större risk att drabbas.
Symtomen vid endokrin oftalmopati varierar. De flesta får endast lindriga symtom och kan fungera som vanligt i det dagliga livet. Andra får uttalade problem och behöver kanske sjukskrivas eller måste avstå från att köra bil. Att det kan vara så olika från fall till fall beror på att graden av inflammation är olika hos olika personer. En och samma person kan dessutom ha olika mycket symtom från höger och vänster sida.
Uppdraget ögonlock – ögonlocksretraktion
Det vanligaste tecknet på att någon har endokrin oftalmopati är att ögonlocken dras uppåt. Denna så kallade ögonlocksretraktion kan ge ögonen ett stirrande ögonutseende. Det kan till och med ge intryck av att ögonen har förskjutits framåt i ögonhålan.
Svullnad i ögonlocken och rodnad på ögonvitan
Vid inflammation i ögonhålan blir fettet och musklerna som omger ögonen svullna. Ögonlocken kan se tjocka och svullna ut, slemhinnan på ögonvitan (den så kallade bindehinnan) kan bli röd och se vattnig ut. Svullnaden kan ge en känsla av tryck och obehag i och bakom ögonen.
Glosögdhet – exoftalmos
Inflammationen och svullnaden i ögonhålans vävnader kan, om den är mera uttalad, förskjuta ögonen framåt.
Dubbelseende
Svullnaden i ögonmusklerna kan försämra dess funktion, vilket kan ge upphov till dubbelseende och en stramande känsla när man rör blicken.
Synnervspåverkan med synnedsättning
Vid mycket kraftig svullnad i ögonhålan kan synnervens funktion försämras med synnedsättning som följd. Oftast är dock inte synförsämringen, som många patienter upplever, orsakad av synnervspåverkan. Vid synförsämring kan en ögonläkare avgöra om synnerven är påverkad eller inte.
Uttalad eller långvarig inflammation
Om inflammationen är uttalad eller om den pågår under lång tid, kan bindvävsärr utvecklas i ögonhålans vävnader. Ärren kan leda till glosögdhet, dubbelseende och synnedsättning som inte går tillbaka, trots att själva inflammationen har läkt ut. Glosögdhet och dubbelseende som beror på bindvävsärr kan behöva korrigeras med operationer.
Forskning och framtid
Det finns fortfarande många olösta frågor när det gäller den autoimmuna reaktionen vid endokrin oftalmopati. Vi kan göra mycket med mediciner och kirurgi för att lindra symtomen och förbättra prognosen, men en botande behandling finns ännu inte. Det är viktigt att komma ihåg att inflammationen minskar med tiden och i praktiskt taget samtliga fall försvinner av sig själv.
Forskning pågår för att kartlägga inflammationen bättre och därigenom hitta nya läkemedel för att hindra sjukdomen att orsaka bestående men.
Vid en undersökning på en patient med misstänkt endokrin oftalmopati gör vi en grundlig ögonundersökning. Vi tittar framförallt på
- hur vid ögonspringan är
- hur svullen och röd patienten är i och runt ögonen
- hur mycket ögonen står fram
- hur hornhinnan ser ut
- hur ögonen rör sig
- om synnervsfunktionen är påverkad
I tveksamma fall görs ytterligare undersökningar
Utan känd sjukdom i sköldkörteln kan symtomen ibland misstolkas som svullnad i och runt ögonen av annan orsak, till exempel allergiska problem eller infektion. För att fastställa diagnosen kan ögonläkaren genomföra en datortomografi- eller magnetkameraundersökning av ögonhålan.
På 1177 Vårdguidens webbplats kan du läsa om undersökning med datortomografi och magnetkamera.
All behandling vid ögonförändringar vid giftstruma strävar efter att lindra ögonsymtomen under den pågående inflammationen, förebygga utveckling av bindvävsärr samt minska risken för skador på synnerv och synfunktion.
Behandlingen kan vara av två slag:
- medicinsk behandling
- kirurgisk behandling
Vilken behandlingsform som sätts in bestämmer läkaren efter noggranna undersökningar.