Bild på ett öga i genomskärning.
Illustration: Maimi Laks
Lins
Linsen är en genomskinlig kropp som sitter bakom pupill och regnbågshinna. Den bryter ljuset på väg in i ögat samt anpassar brytkraften för seende på olika avstånd.
Regnbågshinna – iris
Regnbågshinnan omger och bildar pupillen och ger ögat dess färg.
Pupill
Pupillen är öppningen i regnbågshinnan som kontrollerar ljusflödet till näthinnan. Ögats bländare.
Främre kammare
Främre kammaren är området mellan hornhinna, regnbågshinna och lins. Den innehåller kammarvatten som förser lins och hornhinna med näring.
Hornhinna – kornea
Hornhinnan är en genomskinlig hinna som sitter framför pupill och regnbågshinna. Den släpper in och bryter ljuset. Ögats fönster.
Bindehinna – konjunktiva
Bindehinnan är en slemhinna som klär insidan av ögonlocken och ögat fram till hornhinna. Den skyddar och smörjer ögat samt underlättar ögonlockens rörelser.
Glaskropp – corpus vitreum
Glaskroppen är en seg, geléliknande vätska som fyller ögat och ger stadga.
Gula fläcken – makula
Gula fläcken är en liten grop i näthinna där du ser som skarpast. Den behövs för det centrala seendet vid till exempel läsning.
Senhinna – sklera
Senhinnan är ögats yttersta vägg, ögonvitan, som ger stadga åt ögat.
Synnervshuvudet – papill
Synnervshuvudet är synnervens utgång från näthinnan. Det är en blind fläck i synfältet eftersom området saknar synceller.
Synnerv
Synnerven transporterar synintryck från näthinnan i form av nervimpulser till hjärnan.
Näthinna – retina
Näthinnan sitter längst bak i ögat på insidan av åderhinnan, mot glaskroppen. Den innehåller synceller, tappar och stavar, och omvandlar ljus till bilder – ögats film.
Åderhinna – koroidea
Åderhinnan innehåller rikligt med blodkärl som försörjer delar av näthinnan med syre och näring.
Ögonmuskel
Ögonmuskeln styr ögats rörelse.