Gå direkt till textinnehållet

En donerad fosterhinna kan hjälpa 70 patienter med ögonskador

Vid svårläkta sår, eller olyckor där patienter får kemiska frätskador på ögats hornhinna, kan en bit av en donerad fosterhinna vara avgörande för att synen inte ska gå förlorad. Fosterhinnan från en enda donerad moderkaka kan hjälpa upp till 70 patienter. På S:t Eriks Ögonsjukhus finns en av tre svenska vävnadsinrättningar som tar hand om fosterhinnan från en donerad moderkaka.

Fosterhinnan, även kallad amnion, är den innersta fosterhinnan som omsluter ett foster inuti livmodern. En donerad amnionhinna kan – efter förlossning med kejsarsnitt – användas för att hjälpa en skadad hornhinna i ögat att läka. Den underlättar för nya celler att växa, förhindrar ärrbildning och har dessutom inflammationsdämpande och antimikrobiell effekt.

Vid operation av ett skadat öga kan kirurgen antingen sy fast en liten bit amnionhinna på hornhinnan, som ett litet plåster, eller låta en större bit täcka hela hornhinnan, som ett bandage. Efter några veckor har hinnan tagits upp av kroppen och efterlämnar inga spår.

Vävnadsinrättningen på S:t Eriks Ögonsjukhus är tillsammans med universitetssjukhusen i Örebro och Umeå, de enda kliniker i Sverige som utvinner bitar av amnionhinna från donerade moderkakor.

Donationerna till S:t Erik kommer in tack vare ett samarbete med specialistmödravården på Karolinska Universitetssjukhuset. Nyblivna mödrar som vill donera moderkakan efter förlossningen är en förutsättning för att trygga behovet av amnionhinnor på S:t Eriks Ögonsjukhus. De hinnor som blir över, skickas till andra sjukhus i Sverige.

Så går utvinningen till

Bredd-donerad-moderkaka-1
Den här moderkakan med hinnor har donerats av en fullt frisk kvinna som genomgått ett planerat kejsarsnitt utan komplikationer. Foto: Elin Norevik/S:t Eriks Ögonsjukhus
 Inför en moderkaksdonation utreds donatorns sjukdomshistoria och hälsotillstånd. Man tar även blodprover för att utesluta eventuella smittor. Tillvaratagandet görs sterilt och moderkakan skickas till vävnadsinrättningen på S:t Eriks Ögonsjukhus, direkt efter kejsarsnittet.

Bredd-donerad-moderkaka-2
Amnionhinnan rengörs och läggs i en särskild lösning i renrummet på vävnadsinrättningen. Foto: Elin Norevik/S:t Eriks Ögonsjukhus
 I det så kallade renrummet på S:t Eriks vävnadsinrättning separeras amnionhinnan från moderkakan  och den andra hinnan, chorionhinnan. Därefter rengörs amnionhinnan och läggs i en lösning med antibiotika och medel mot svamp. En bit av navelsträngen lämnas kvar för att kunna hålla reda på vilken sida av hinnan som ska ligga mot det skadade ögat.

Collage-externwebb
Hinnan sträcks ut och fästs på ett membran och kan sedan klippas i mindre bitar. Den förvaras sedan i en vätskefylld burk i en frys. Foto: Elin Norevik/S:t Eriks Ögonsjukhus
 Efter rengöringen sträcks amnionhinnan ut och fästs på ett särskilt membran, för att sedan klippas i mindre bitar. Hinnan fästs med ett stygn i membranet för att den inte ska lossna.

Därefter placeras hinnan i en särskild förvaringslösning och fryses ned till -80º celsius. Vid den temperaturen kan amnionbitarna förvaras i upp till ett år. När den behövs till en patient, kan sedan en amnionbit snabbt levereras till operationssalen och användas som ”plåster” på ett skadat öga.

Uppdaterad
11 juni 2020