– Att vilja donera är en otroligt fin gärning som hjälper andra. Jag känner tacksamhet varje gång vi genomför en transplantation med donerad hornhinna eftersom det gör stor skillnad för någon annan, säger Virpi Luoma, biomedicinsk analytiker.
Sjukdomar eller skador i hornhinnan kan drabba såväl unga som gamla, där hornhinnetransplantation är den enda lösningen. Hornhinnetransplantation innebär att den skadade hornhinnan ersätts med en donerad hornhinna.
Virpi och Sofia är biomedicinska analytiker vid S:t Erik Ögonsjukhus vävnadsinrättning specialiserad på ögon.
Foto Eva Tov.
På S:t Eriks vävnadsinrättning som hanterar donerade hornhinnor arbetar Virpi och Sofia. Båda är legitimerade biomedicinska analytiker i grunden, som vidareutbildats till renrumstekniker.
De har ett nära samarbete med Rättsmedicinalverket och Regionalt Donationscentrum (RDC), som samarbetar med Stockholms fyra stora sjukhus. RDC får besked om avlidna inom ett dygn och inleder en sökning i donationsregistret för att se om den avlidne är registrerad som donator. Därefter görs en medicinsk utredning för att se om den tilltänkta donatorn är lämplig.
– Vid extra komplicerade medicinska utredningar kontaktar RDC oss och ber om hjälp att bedöma lämpligheten, säger Virpi Luoma.
När medicinsk utredning är klar och godkänd för donation tas kontakt med närstående. Där det blir aktuellt med donation skickas de donerade hornhinnorna till S:t Eriks Ögonsjukhus, tillsammans med blodprover och de dokument som behövs. Inom 72 timmar från dödsfallet ska hornhinnorna tas omhand och prepareras inför lagring hos vävnadsinrättningen.
Donerade ögon bearbetas på ett sådant sätt att de utöver hornhinnor även kan ge andra vävnader såsom senhinna och lameller. På det här sättet kan en enda donator hjälpa flera patienter som har olika typer av sjukdomstillstånd eller skador på ögat.
De donerade hornhinnorna analyseras och utvärderas innan de kan godkännas för transplantation.
Foto Eva Tov.
Donerade hornhinnor kontrolleras och utvärderas noga
S:t Eriks Ögonsjukhus utför cirka 170 hornhinnetransplantationer årligen. Hornhinnekirurgerna på S:t Eriks Ögonsjukhus informeras löpande om vilka hornhinnor som är redo att transplanteras.
– Innan ett hornhinnetransplantat lämnar vävnadsinrättningen, kontrollerar och utvärderar vi den. Om det når upp till våra kvalitetskrav kan vi släppa dem till operation, berättar Virpi Luoma.
De hornhinnor som inte godkänts i kvalitetsgranskningen kan fortfarande komma till nytta. Bland annat för att utveckla nya metoder för bearbetning av hornhinnor. I de fall donatorn godkänt detta överlämnas de till forskare på S:t Eriks Ögonsjukhus.
Efter den genomförda operationen återrapporterar kirurgen vem som är mottagare för att spårningen mellan donator och mottagare ska bevaras. Patienter som fått nya hornhinnor genom en lyckad transplantation upplever en stor synförbättring och ökad livskvalitet.
Donerade hornhinnor förvaras i inkubator i väntan på transplantation.
Foto Eva Tov.
Brist på donatorer
Varje år utförs cirka 700 operationer av hornhinnetransplantationer i Sverige, men trots det skulle cirka 900 hornhinnetransplantationer per år behöva utföras i landet. Det stora hindret är bristen på donerade hornhinnor av god kvalité. Trots att hornhinnor på 90-åriga donatorer många gånger är av utmärkt kvalitet, sker oftast en försämring av ögonens funktion med åren. De människor som avlider på sjukhus är av naturliga skäl främst äldre personer. Yngre människor som avlider på sjukhus är ofta så pass sjuka att de inte lämpar sig för donation.
– Det är viktigt att varje människa tar ställning till donation och registrerar sig i donationsregistret medan man är i livet. Det är också viktigt att man pratar med sina närstående, så att anhöriga slipper tolka den avlidnes vilja i en stund av sorg, avslutar Virpi Luoma.
Donationsregistret
I donationsregistret kan du anmäla din inställning till att donera organ och vävnader efter din död. Alla kan anmäla sig oavsett ålder, sjukdomar och levnadsvanor.