Gå direkt till textinnehållet
Start > Nyheter > Hallå där, Helder André, ny forskargruppsledare för forskargrupp inom retina

Hallå där, Helder André, ny forskargruppsledare för forskargrupp inom retina

11 mars 2021

Vid årsskiftet blev forskaren Helder André ny forskargruppsledare för forskargruppen som forskar om retina, näthinnan, vid S:t Eriks Ögonsjukhus och institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Ledarskapet för forskargruppen, som heter Kvanta/André, delar han med adjungerad professor Anders Kvanta.

Helder André.

Vad handlar din forskning om?

– Min forskargrupp har ett ’från laboratoriebänk till patient’-fokus på sjukdomar i näthinnan längst bak i ögat. Vi använder en kombination av undersökande, translationell och klinisk forskning. Inriktningen är på sjukdomar i näthinnan där det sker en nybildning av blodkärl. De nybildade blodkärlen kan skapa blödningar som försämrar näthinnans funktion, vilket kan leda till allvarlig synförlust. Bland dessa har kärnan i min egen forskning främst handlat om neovaskulär åldersrelaterad makuladegeneration – eller våt AMD – som har en hög förekomst i Sverige och i västvärlden, säger Helder André.

Vad är målet?

–  Inom translationell forskning är slutmålet naturligtvis att ta fram bättre behandlingar till våra patienter, och i slutänden om möjligt hitta botemedel. Forskningskombinationen som vi använder gör det möjligt för oss att bättre förstå de molekylära och cellulära mekanismerna som ligger bakom sjukdomar i ögat, och identifiera möjliga molekyler som kan överföras till nya och förbättrade former av klinisk behandling för patienter som drabbats av sjukdomar i näthinnan.

En man och en kvinna i ett laboratorium.
Helder André med Mooud Amirkavei, doktorand, i labbet på nya S:t Eriks Ögonsjukhus. Foto: Jens Sølvberg

Varför är det viktigt att bedriva forskning på detta område?

– Orsaken till många sjukdomar i näthinnan är inte helt klarlagd idag. Vi vill inte enbart klargöra några av de okända mekanismerna bakom neovaskulära näthinnesjukdomar utan samtidigt också utveckla verktyg som kan omvandla den nya kunskapen till framtida behandlingsformer. Sättet på vilket vi designar dessa nya terapeutiska verktyg har trimmats för exempelvis våt AMD, men kan lätt anpassas till många andra sjukdomar såsom diabetesretinopati och ögontumörer.

Vilka projekt är igång?

–  Just nu forskar vi om en ny form av genterapi för våt AMD. Den behandling som finns idag måste upprepas ofta, med ett par veckors mellanrum. Vi siktar istället på att utveckla en behandling där en enda dos räcker längre, förhoppningsvis upp till ett par år. Samtidigt leder vi en serie studier där vi analyserar prover från patienter, som kommer att hjälpa oss att förstå orsaken till vissa näthinnesjukdomar.

Vilken är din ambition som forskargruppsledare?

– Som forskargruppsledare är det viktigt att fatta smarta beslut och samtidigt vara redo att anpassa sig till forskningens ständiga utmaningar. Min ambition är att skapa en dynamisk miljö med mina teammedlemmar, utveckla samverkan och integration med flera expertiser, samt att vara i framkant av forskningsfältet.

Två män i ett laboratorium.
Helder André med Filippo Locri, postdoktor. Foto: Jens Sølvberg

Vilka är utmaningarna?

– Vi har en ganska omfattande forskningslinje med flera discipliner och kommer från olika vetenskapliga bakgrunder. Ändå har vi redan etablerat en samarbetsmiljö med våra kliniska kollegor och andra forskarteam, vilket är grundläggande för vår forskning.

–  En betydande utmaning inom forskning är finansiering och behovet av att samla in pengar för att utveckla våra projekt. Vi har tidigare fått filantropiskt stöd, vilket har varit avgörande för vår forskning. Naturligtvis kommer denna typ av stöd att vara grundläggande i framtiden och i slutänden bidra till att vi kan ta fram nya och bättre behandlingar för patienter med ögonsjukdomar.

Uppdaterad
16 mars 2021