Gå direkt till textinnehållet

Besöksförbud råder för att minska smittspridning

Start > Nyheter > Hallå där Parviz Mammadzada som disputerar med en avhandling om genterapi och analysverktyg vid svår

Hallå där Parviz Mammadzada som disputerar med en avhandling om genterapi och analysverktyg vid svåra näthinnesjukdomar

9 december 2020

Parviz Mammadzada, doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet/S:t Eriks Ögonsjukhus, disputerar den 11 december 2020 med sin avhandling "Investigation of potential prognostic and therapeutic genes in pathologic neovascularization of the retina".

Parviz-Mammadzada_750x500

Parviz Mammadzada.

Vad handlar din avhandling om?

– Vi har forskat på det genetiska uttrycket av blodkärlsnybildande molekyler i ögats vävnader, samt försökt hitta en kandidatmolekyl för genterapi som långsiktigt behandlingsalternativ mot så kallad proliferativ diabetesretinopati (PDR) och den våta formen av åldersförändringar i gula fläcken (våt AMD).

Vid både PDR och våt AMD bildas nya blodkärl antingen i näthinnan eller i åderhinnan. De nybildade kärlen är sköra, blöder lätt och skadar näthinnan vilket resulterar i synförlust.

Huvudmolekylen bakom blodkärlsnybildningen heter vaskulär endoteltillväxtfaktor (VEGF). För att hindra VEGF-verkan behandlas idag drabbade patienter antingen med laser eller med läkemedel som injiceras i ögat var fjärde eller åttonde vecka.

Även om injektionsmetoden inneburit ett framsteg i behandlingen så är det dels obehagligt att få injektioner i ögat, dels finns risker förknippade med injektionerna, såsom allvarliga ögoninfektioner. Det finns även andra molekyler som styr blodkärlsnybildningen, så det räcker inte alltid med att endast bromsa VEGF, säger Parviz Mammadzada.

Varför valde du just detta som ämne?

– Åldersrelaterade och metabola sjukdomar ökar i samhället och den stora kunskapsluckan inom området inspirerade mig till att forska om det. PDR och våt AMD har en väldigt negativ påverkan på livskvalitén och det finns ett stort behov av nya och bättre behandlingsalternativ. Därför är ökad kunskap om molekylära mekanismer bakom PDR och våt AMD ett viktigt verktyg.

Vilket är det viktigaste resultatet från din avhandling?

– Ur ett perspektiv visar den att mikroRNA-20a och mikroRNA-93 på sikt kan användas som analysverktyg för att upptäcka patienter med hög risk för att få upprepade glaskroppsblödningar till följd av PDR. MikroRNA är små molekyler som styr uttrycket av proteiner i celler, bland annat blodkärlsnybildande faktorer. Dessa två mikroRNA uttrycks mer hos dessa patienter.

Dessutom antyder forskningen att molekylen prolyl-hydroxylas (PHD)2 är en kandidat för framtida genterapi mot bland annat våt AMD i syfte att hämma den sjukliga blodkärlsnybildningen, eftersom den inte bara hämmar VEGF utan även många andra molekyler som bidrar till blodkärlsnybildning i näthinnan och i åderhinnan.

Vad hoppas du din avhandling kommer att leda till?

– Jag hoppas den kan bli ett bra underlag för fortsatt forskning, som på sikt kan leda till bättre behandlingsalternativ mot blodkärlsnybildande sjukdomar i näthinnan. Genterapi har redan börjat användas mot vissa typer ärftliga näthinnesjukdomar och förhoppningsvis om inte så länge även mot PDR och våt AMD.

Vad ska du göra nu när du är klar med avhandlingen?

– Som ST-läkare inom ögonsjukvård vid Universitetssjukhuset Örebro planerar jag att kombinera mitt kliniska arbete med forskning, vilket jag ser fram emot. Min avhandling är utförd på experimentell nivå i musmodeller och det finns en del kvar att göra för att komma vidare till kliniska studier.

Varför är det viktigt att forska?

– För att kunna leva ett friskare och längre liv krävs ständig forskning och utveckling, det är nyckeln till ny kunskap och samhällsutveckling. Vi tror att forskningen som ingår i den här avhandlingen, som har en translationell* aspekt, kommer att vara till stor nytta i framtiden vid synhotande sjukdomar och höja livskvaliteten för våra patienter.

*Translationell forskning innebär att resultat från experimentell forskning överförs till vården för att ge patientnytta, eller att iakttagelser eller problem i vården ger upphov till nya forskningsidéer. ​Källa: Vetenskapsrådet

Text: Helena Mayer

Uppdaterad
9 december 2020