Gå direkt till textinnehållet

Ny syn på synens roll vid hjärnskada

Varje år får tiotusentals svenskar hjärnskakning. En del av dem får bestående besvär, som hjärntrötthet, ljuskänslighet, huvudvärk och koncentrationssvårigheter. Optikern och forskargruppsledaren Tony Pansell forskar om nyttan med glasögon och synträning i detta sammanhang. 

Enligt optikern och forskaren Tony Pansell är det en magisk kombination att både få träffa patienter, forska och undervisa.

Tony Pansell blev Sveriges första disputerade optiker år 2003. Hans doktorsavhandling handlade om hur ögonrörelser kan ge förståelse för hjärnans syn- och balansfunktioner. Efter det har han landat i ett närliggande forskningsområde – också inom den så kallade neurooptometrin, där kunskaper om syn, alltså inte ögon, gifter sig med hjärnforskning. Numera ägnar sig Tony Pansell åt synens roll vid mild traumatisk hjärnskada. Eller, vardagligt uttryckt, hjärnskakning.

Synens roll i det här sammanhanget är dubbel. Å ena sidan blir synen påverkad vid en hjärnskakning. Å andra sidan kan hjärnskakning ge långdragna problem med inte bara synen utan också med trötthet och kognitiva förmågor, som minne och koncentrationsförmåga. Om man då parerar synproblemen – ja, då verkar det ha en positiv effekt även på de kognitiva förmågorna och på tröttheten.

– Personer med hjärnskakning är min vanligaste patientgrupp och det är dem jag numera ägnar mig åt i min forskning. Dessutom undervisar jag blivande optiker och läkare om synfunktioner vid hjärnskada. Det är en magisk kombination att få träffa patienter, forska och undervisa om samma ämne, säger Tony Pansell, optiker på ögonneurologiska mottagningen på S:t Eriks Ögonsjukhus, lektor vid Karolinska Institutet och föreståndare för Marianne Bernadotte Centrum.

Följer hockeyspelare före och efter hjärnskakning

Han leder en forskargrupp vid Marianne Bernadotte Centrum, som ligger vid Karolinska Institutet. Där bedriver Tony Pansell bland annat forskning om synfunktionen vid ett naturalförlopp av hjärnskakning, det vill säga ett förlopp där skadan läker ut av sig själv. Det görs bland annat genom att följa hockeyspelare.

Hockeyspelarna har undersökts med särskilt noggranna syntester under sommartid, då de har varit friska. När hockeysäsongen sedan drar igång har några av dem fått hjärnskakning. Då har undersökningarna upprepats på dag 3, 10 och 30 efter skadan.

Eftersom forskarna har friska värden för var och en av studiedeltagarna kan de följa förändringar och se hur lång tid det vanligen tar att bli återställd efter en hjärnskakning.

– Dag 3 är synen som mest påverkad. Det är också då som studiedeltagarna själva upplever mest synbesvär. Så det är ett viktigt fynd – att det vi uppmäter korrelerar med det patienterna beskriver, säger Tony Pansell.

Var femte får kvardröjande besvär

Hockeyspelarna har oftast varit tillbaka på isen efter tio dagar, men blivit helt återställda först efter 30 dagar. Och för de allra flesta läker en hjärnskakning ut. Men upp till var femte person får kvardröjande besvär, med syn, minne eller koncentrationsförmåga. Många får också en energilöshet, ett behov av att vila och skärma av, så kallad hjärntrötthet.

Det är de här patienterna Tony Pansell möter på S:t Eriks Ögonsjukhus.   
Det är patienter vars ögon och inåtledande synbanor i hjärnan vanligtvis fungerar som de ska och de har inga uppenbara skador eller blödningar i hjärnan. Även muskulaturen kring ögonen fungerar normalt. Ingen hittar egentligen något fel. Synen borde fungera. Men – det gör den inte.

– Patienterna beskriver ofta problem med att läsa, svårigheter att jobba vid skärm och en ljuskänslighet, säger Tony Pansell.

Han gör mätningar som fokuserar på synfunktion – och då avslöjas trots allt brister. Vanliga problem är svårigheter att ställa om skärpan (ackommodation) och att vrida ögonen mot varandra för att titta på något som finns nära ansiktet (konvergens). Många beskriver en känsla av yrsel relaterad till synen.

– Undersökningarna visar att både det motoriska och det sensoriska egentligen fungerar. Problemet verkar ligga på ett annat plan – i själva integrationen mellan det motoriska och det sensoriska. Hjärnan klarar inte av att ge ett motoriskt svar på ett synintryck. Det verkar alltså vara samarbetet mellan olika delar av hjärnan som fungerar sämre hos vissa efter en hjärnskakning, säger Tony Pansell.

Fördröjd reaktionshastighet efter hjärnskakning

En man i glasögon och grön skjorta under en viadukt.
Tony Pansell. Foto: Johanna Hanno
Undersökningarna ger fler fynd som ger stöd för resonemanget. Till exempel klarar en person som fått hjärnskakning av att snabbt vrida blicken mot en prick som plötsligt dyker upp på en skärm. Att göra så är en reflex. Men att flytta blicken bort från en plötsligt uppdykande prick är däremot svårare. Det är också svårare att så snabbt som möjligt flytta blicken mellan två prickar.

– De testerna kräver mer samarbete mellan olika delar av hjärnan – de kräver inblandning av vilja och förmåga att undertrycka reflexer. Vi ser att hjärnskakningspatienter har en fördröjd reaktionshastighet och oftare gör fel i dessa tester, säger Tony Pansell.

Hans – och andras forskning – pekar mot att allt detta hör ihop med den trötthet och olika kognitiva besvär som patienterna har. Tankarna stöds av en studie från hans forskargrupp där patienter beskrev hur de kände sig då de fick glasögon på näsan.

 – De upplevde bättre synfunktion och minskad hjärntrötthet. Vi tror att det är ett resultat av att de inte längre behöver kämpa och spänna sig för att se.

Specialglasögon ger avlastning

När Tony Pansell tar fram glasögon strävar han efter att skapa avlastning för hjärnan.

– Jag bryr mig endast lite om synskärpan. Jag frågar istället 'vad är skönast?'. Lösningarna kan handla om olika saker, som att använda filterglasögon eller keps, skärma av synfältet eller sätta prismor i glasen för att minska ansträngningen, säger Tony Pansell.

När glasögonen är på plats börjar synrehabiliteringen, som går ut på att träna och träna och träna – Tony Pansell liknar sig vid en fysioterapeut i det här sammanhanget. Övningarna trimmar ögonmotorik och samsynsfunktioner, alltså förmågan att få två ögon att enas om en gemensam bild.

Rent konkret ska patienten träna sig i att fixera blicken på nära håll och att växelvis flytta blicken mellan olika avstånd. En övning går ut på att patienten ska hålla ett kort med bokstäver i handen samtidigt som ett liknande men större kort hänger på väggen en bit bort. Patienten ska sedan växelvis läsa av bokstäverna, på nära håll och på långt håll.

– Vi har märkt att de kognitiva förmågorna förbättras när patienterna får glasögon och synrehabilitering. Vi tror att vår behandling gör så att hjärnan slipper lägga så mycket energi på att hantera synen. Då kan hjärnan fungera mer normalt och lägga mer energi på de kognitiva förmågorna, säger Tony Pansell.

Text: Annika Lund

Tony Pansell

Titel: Optiker på ögonneurologiska mottagningen på S:t Eriks Ögonsjukhus, lektor vid Karolinska Institutet, föreståndare för Marianne Bernadotte Centrum.

Forskningsroll: Forskargruppsledare för forskningsgruppen vid Marianne Bernadotte Centrum.

Motto: – Mitt motto är att 'det går alltid att göra en förbättring'. Många patienter mår väldigt dåligt när de kommer till mig och undrar om de kommer att bli bra. Då brukar jag säga att 'det kan jag inte svara på, men jag lovar att vi kommer att komma på något som gör det lite bättre', säger Tony Pansell.

Uppdaterad
4 juni 2021