Gå direkt till textinnehållet

Besöksförbud råder för att minska smittspridning

Han undersöker sjukdom i hjärnan via näthinnan

Med hjälp av OCT-analys går det att på ett enkelt och billigt sätt undersöka ögonen för att därigenom kunna följa sjukdomsutveckling och läkemedelseffekt i hjärnan hos människor med multipel skleros, MS.
– Vi kan göra det eftersom förlust av nervvävnad i hjärnan avspeglar sig i ögats näthinna, säger optikern och forskaren Rune Brautaset, som forskar kring metoden.

En man i en blå skjorta som står i en park på sommaren.
Rune Brautaset. Foto: Johanna Hanno
Intresset för forskning väcktes hos norrmannen Rune Brautaset när han under optikerutbildningen år 1998 skrev sitt examensarbete i England.

– Där fanns något jag inte varit med om tidigare; en stark, tvärvetenskaplig och aktiv forskningsmiljö inom optometri, både inom grundforskning och klinisk forskning och tillämpning, som jag fastnade för, säger Rune Brautaset, forskare och lektor, chef för avdelningen för ögon och syn vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet lokaliserad till S:t Eriks Ögonsjukhus.

År 2000 började han arbeta som adjunkt på Karolinska Institutet, KI, och tre år senare disputerade han. Kärleken till sin svenska fru ledde till att Rune Brautaset kom att stanna i Sverige och med inspiration från England hjälpte han till att bygga upp den optometriska forskning och utbildning som i dag finns vid KI och S:t Eriks Ögonsjukhus.

– Jag drivs av nyfikenhet och att hjälpa folk att få det bättre. Samtidigt är forskningen också mycket stimulerande och till viss del tävlingsinriktad, vilket passar mig.

Sedan 2018 är han avdelningschef för ögon och syn vid KI:s institution för klinisk neurovetenskap. Avdelningen, som är lokaliserad till S:t Eriks Ögonsjukhus, bedriver utbildning och forskning inom oftalmologi, optometri, samt utbildar ögonsjuksköterskor. Undervisningskliniken tar emot cirka 3 500 patientbesök årligen.

Forskar om OCT-analys

I dag forskar Rune Brautaset huvudsakligen kring ögats struktur och funktion och om ögonanalystekniken OCT, optical coherence tomography. Även om själva OCT-maskinen i sig kostar cirka en halv miljon kronor, så går det att med hjälp av OCT att på ett enkelt, snabbt och billigt sätt undersöka de olika skikten i ögats struktur, som nervlagren i näthinnan.

Ögats näthinna.
Ögats näthinna fotograferad med OCT. Foto: Istock
I Rune Brautasets forskargrupp ingår programmerare som kan göra mer avancerade analyser av OCT-bilderna än vad maskinen i sig klarar av. Främst har forskningen handlat om OCT och sjukdomen MS, som är en kronisk, neurologisk och autoimmun sjukdom som drabbar hjärna och ryggmärg. 

Näthinnan ett fönster in i hjärnan

MS-patienter brukar genomgå kostsamma och tidsödande magnetkameraundersökningar, MR, för att mäta nervvävnaden i hjärna och ryggmärg.

Vid MS kan ögats näthinna ses som ett alternativt fönster in hjärnan.

– Med hjälp av OCT kan vi upptäcka och följa sjukdomsutvecklingen. Vid MS avspeglar sig den förlust av nervvävnad patienten har i hjärnan i ögats näthinna och vi kan se om en viss behandling bromsar utvecklingen av sjukdomen. Det är också lättare att mäta förändringarna i nervvävnaden i ögat vid MS eftersom den inte blir inflammerad och sväller som den gör i hjärnan, säger Rune Brautaset.

En kvinna sitter framför en maskin som tar bilder av hennes ögon inuti.
En patient blir undersökt med en OCT-maskin. Foto: Johanna Hanno
När forskargruppen samlade en stor grupp MS-patienter i en studie blev slutsatsen att håller man sig till samma fabrikat av OCT-maskin när man undersöker en patient, så kan det ersätta en del MR-undersökningar. För när man använder samma fabrikat av OCT så blir den långsiktiga tolkningen av dataanalysen korrekt.

Forskargruppen arbetar nu vidare med att förfina analyserna och för att i samarbete med andra forskargrupper kunna använda OCT för utredning och uppföljning av fler sjukdomar, till exempel hiv och Alzhemiers sjukdom.

Näthinnan och dess lager.
OCT-bilder av näthinnan och dess lager. Foto: Istock

Samsynsproblematik kan förväxlas med dyslexi och adhd  

De första tio åren forskade Rune Brautaset kring samsyn, om varför vi ser en bild med två ögon, och samsynsproblematik. När samsynen fungerar som den ska är ögonens rörelser koordinerade så att båda ögonens bilder sammansmälts till en bild och man kan fokusera och få god skärpa.

Om inte samsynen fungerar kan den som drabbas omedvetet läsa om samma rad, uppleva att texten rör på sig, snabbt bli trött av att läsa, läsa långsamt eller få svårt att förstå vad en text handlar om. Man kan också få huvudvärk, se suddigt och dubbelt. Orsaken kan bland annat vara synfel eller att ögats inre eller yttre muskler inte fungerar som de ska.

Det är viktigt att få rätt diagnos baserad på symtom och koordinationsmätningar. Risken finns annars till exempel att samsynsproblem kan förväxlas med dyslexi (läs- och skrivsvårigheter) eller adhd (en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning) eftersom beteendet vid en lässituation är delvis detsamma.

– Forskning har visat att fem till tio procent av barnen har de här problemen och att andelen som behöver hjälp ökar. De behöver inte sjukvård, men hjälp med synträningsmetoder och korrigerande glasögon, säger Rune Brautaset.

Problemen ökar i takt med ökat närarbete

Samsynsproblemen brukar bli uppenbara när barnen går från att lära att läsa till att läsa för att lära, det vill säga i tredje-fjärde klass. Sedan kommer problemen igen när mängden närarbete ökar under högre klasser.

– Internationella studier visar också att samsynsproblem är mer vanligt bland skolbarn med adhd än andra barn. Det försvårar barnets problem med adhd, för läsproblem leder till utanförskap. Men samsynsproblem går i många fall att träna bort och om fler barn skulle få möjlighet att träna bort detta skulle vi få en lugnare skolmiljö där fler unga trivs och får en ökad kunskapsnivå.

En pojke läser.
Samsynsproblem kan visa sig när mängden närarbete ökar. Foto: Istock
I sin forskning har Rune Brautaset utvärderat den typ av traditionell samsynsträning som icke-skelande barn med samsynsproblematik fått i snart 150 år.

 – Den viktigaste slutsatsen är att träning under cirka 16 veckor har en korttidseffekt, som klingar av när du slutar träna. Men om du fortsätter med träningen cirka16 veckor till efter att symtomen är borta, så får du en långtidseffekt. Där gäller det att hitta motivationen att fortsätta, säger han.

Tog patent på ny teknik för samsynsträning

År 2008 patenterade Rune Brautaset en helt ny, unik behandlingsform för samsynsträning via dator som han utvecklat, vilken syftar till förhindra att människor slutar träna när symtomen försvinner.

– Då kan du titta på film eller spela datorspel samtidigt som du tränar din syn utan att du märker det, eftersom bilden är manipulerad. Då får du en stor träningsvolym, samtidigt som behandlaren kan följa och ändra din träning, säger han.

Behandlingen, som går till så att den som ska träna får hyra dator och skärm via en optiker, är kostsam eftersom den inte subventioneras av samhället.

– Oändligt många fler skulle kunna få hjälp om vi kan vidareutveckla och erbjuda träningen billigt via en app. Då skulle man kunna stoppa in sin mobil i ett par VR-glasögon och träna. Där letar vi pengar och samarbetspartners för att kunna mobilanpassa.

Text: Helena Mayer

Fakta Optometri

Optometri är läran om synfel, korrektionsglas och synhjälpmedel. Begreppet innefattar även kunskaper om människans ögon, syn, synsystem och synprocesser/perception, samt hur inre och yttre faktorer påverkar synen.

Rune Brautaset

Titel: Forskare och lektor, avdelningschef för avdelningen för ögon och syn vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Avdelningen är lokaliserad till S:t Eriks Ögonsjukhus.
Forskar om: Samsyn och samsynsproblematik, ögats struktur och funktion.
Motto: ”Inget är omöjligt”

Uppdaterad
15 september 2020