"Att kika in i ögat är som att titta in i kosmos"

Branka Samolov hamnade rätt från början när hon fick sitt första läkarjobb, ett vikariat på S:t Eriks Ögonsjukhus. Det var så roligt att hon blev kvar och gjorde sin specialiseringstjänstgöring, ST, där för att bli ögonläkare.

– Jag tyckte om det hantverksmässiga, kirurgin lockade mig. Dessutom är ögat ett otroligt vackert organ. Inte bara den synliga delen av ögat utan också det som finns inuti. Att kika in genom pupillen är lite som att titta in i kosmos, säger Branka Samolov, överläkare på S:t Eriks Ögonsjukhus och forskare vid Karolinska Institutet.

Trots att ögat är så litet har det ändå allt som passar hennes nyfikna läggning. Det är fler sjukdomar än man tror som berör våra ögon. Bekymren kan sitta i enbart ögonen, i en liten del av ena ögat eller hänga ihop med andra problem i kroppen. Branka Samolov har specialiserat sig på ögats främre del, det vill säga lins, regnbågshinna och hornhinna.

Numera är hon överläkare, hornhinnekirurg, forskare samt registerhållare för Svenska Cornearegistret, det vill säga registret där data kring hornhinnetransplantationer registreras för systematisk uppföljning, kvalitetsutveckling, forskning och utbildning.

En frisk hornhinna är genomskinlig. Foto: Istock

Kärlinväxt i hornhinnan påverkar synen

En frisk hornhinna är genomskinlig och innehåller inga blodkärl. När kärl växer in i hornhinnan påverkas synen, vilket i värsta fall kan leda till blindhet.

Orsakerna till kärlinväxten kan vara flera, till exempel infektion, inflammation som vid svåra atopiska eksem och olika reumatiska tillstånd, syrebrist, kemiska olyckor men även tumörer.

Ett problem för de drabbade är att det är svårt att bli av med kärlen när de väl har börjat bildas. Transplantation kan rädda synen, men till skillnad från andra hornhinnepatienter, utan kärlinväxt i hornhinnan, är risken för avstötning stor.

– De här blodkärlen är synnedsättande i sig men fungerar också som en motorväg för immunförsvarets celler, så kroppen kan lätt identifiera transplantatet och försöka stöta bort det. Vi hamnar i ett slags moment 22, säger Branka Samolov.

Började forska om kärlnybildning

I början av 2000-talet var forskningsfältet kring kärlnybildning på sin topp. Branka Samolov gjorde då sin ST-tjänstgöring och fick erbjudande om att vara med i ett forskningsprojekt om hur kärlnybildning i hornhinnan går till.

– Jag tyckte att det var fascinerande för det är så basalt. Kärlnybildning behövs för att foster ska bildas, organ växa och sår läka. Men det är också relevant vid en rad dominerande sjukliga processer som vid tumörtillväxt och diabetes, säger hon.

I sin avhandling från år 2010, som bygger på experimentella djurstudier, visade hon hur kärlnybildning i hornhinna verkar kunna bero på dels signalmolekyler från kroppen och dels mekanisk påverkan av de inblandande cellerna.

Fortfarande finns det kunskapsluckor om hur det går till exakt när kärl nybildas. Men när det kommer till transplantationer av hornhinnan har utvecklingen gått framåt.

– Den nya kirurgin är mycket mer precis och finskalig och bygger på fantastiskt avancerad teknologi, men också mer kunskap. I dag försöker vi enbart ersätta de delar som är sjuka och det sker med allt större precision. Riskerna och komplikationerna blir mildare och resultat och prognosen bättre om man kan spara delar som är friska, säger Branka Samolov.

Hornhinnan sitter ytterst på ögat. Illustration: Fidelity

Moderna metoder används vid transplantationer

I Sverige utförs omkring 700 hornhinnetransplantationer varje år, varav en del är omtransplantationer. Risken för att behöva göra om ingreppet är större om man transplanteras redan i unga år.

Moderna transplantationsmetoder har varit med och bidragit till att andelen omtransplantationer har minskat men också till att förbättra prognosen vid omtransplantation.

Hornhinnan är en liten oansenlig vävnad, drygt en centimeter i diameter och bara en halv millimeter tjock, men optiskt helt avgörande för ögats synförmåga. Den består av tre olika skikt.

– Den vanligaste anledningen till hornhinnetransplantationer i vår del av världen är att det innersta skiktet inte fungerar, vilket leder till svullnad och så småningom sår och ärrbildningar. Det är knappt 0,02 millimeter tjockt, men man kan ändå gå in och skala ut det skiktet och ersätta det med ett tunt transplantat. Det är som att man tapetserar om från insidan, säger Branka Samolov.

Hornhinneregister för uppföljning

Som registerhållare för Svenska Cornearegistret tror hon starkt på att det är genom att följa patienter strukturerat och över tid som vi kan få syn på hur operationsmetoder och vården bäst kan finjusteras.

Idag finns fyra hornhinneregister i världen. Det svenska Cornearegistret är det mest heltäckande och har funnits sedan år 1996.

Mycket har förbättrats för patienterna på senare år. Vissa sjukdomar, som förr ofta ledde till transplantation även i unga år, kan idag behandlas.

Ett exempel är keratokonus, som drabbar unga och som gör att hornhinnan blir toppig, tunn och oregelbunden. För 15–20 år sedan utgjorde keratokonuspatienter en tredjedel av alla hornhinnetransplantationer, nu utgör de inte ens fem procent.

För de vars synförmåga fortfarande är avhängig en ny hornhinna ger den moderna hornhinnekirurgin snabbare synförbättring med mindre risker och bättre prognos över tid, säger Branka Samolov.

– Synen är så viktig. I en snabb värld är vi otroligt synberoende. Att kunna optimera synförmågan är viktigt under hela livets gång, och har en central påverkan för hur det kommer gå för individen.

Text: Maja Lundbäck