Två miljoner till forskning som kan lindra yrsel och synbesvär

Ny teknik för bättre diagnos

Att fastställa orsaken till balansproblem är en utmaning, och dagens kliniska verktyg är inte alltid tillräckliga. En ny metod baserat på eye-tracking-teknik kan dock ge bättre insikt i hur hjärnan reglerar balansen. 

Balansen styrs av samspelet mellan synen, balansorganen i innerörat och hjärnan. När vi rör på huvudet anpassar sig ögonen automatiskt för att hålla synen stabil – en reflex som är central för balansen. Tobias Wibble och hans kollegor använder eye-tracking-teknik för att analysera ögonrörelser och hitta objektiva sätt att mäta hjärnans balansförmåga.

– Genom att studera ögonens rörelser kan vi förbättra diagnostiken och förhoppningsvis ge patienter med balansproblem mer individanpassade behandlingar, säger Tobias Wibble.

Elektrisk stimulering kan lindra symtom

I den första studien undersöks om elektrisk stimulering, svaga elektriska impulser till balansorganet, kan hjälpa hjärnan att tolka balanssignaler bättre och därmed förbättra stabiliteten. Deltagarna i studien får genomföra olika balansutmaningar, som att stå eller gå på ett löpband under olika ljusförhållanden, medan deras ögonrörelser analyseras. 

I den andra studien undersöks om åksjuka och rörelsekänslighet kan minska genom elektrisk simulering. Deltagarna åker i en släde samtidigt som deras balansorganet stimuleras, vilket förväntas dämpa balansorganets signaler och minska obehag. Tekniken utvärderas även för patienter med multipel skleros (MS) som lider av nystagmus – ofrivilliga ögonrörelser som kan leda till instabil syn. 

– Våra preliminära resultat tyder på att elektrisk stimulering kan förbättra nervsystemets funktion och ge patienterna bättre livskvalitet, säger Tobias Wibble. 

Lärdomar från rymdforskning

Projektet har även kopplingar till rymdforskning. Parallellt leder Tobias Wibble ett projekt finansierat av Europeiska rymdorganisationen (ESA), där elektrisk simulering används för att hjälpa astronauter att bibehålla balansen i rymden. Nu undersöker han och hans kollegor om samma metod kan användas inom sjukvården.

Forskningsprojekten som stöds av Promobilia-stiftelsen får totalt 2,9 miljoner kronor och genomförs i nära samarbete mellan forskare och kliniker.