Gå direkt till textinnehållet

Brist på syre bakom skadliga blodkärl i ögat

Många ögonsjukdomar beror på ett överskott av skadliga blodkärl. Helder Andrés forskarintresse ledde till viktiga svar på hur och varför dessa blodkärl bildas i ögat.

Helder André.

Helder André forskar på heltid och har visat att brist på syre i ögats vävnader ofta föregår bildandet av skadliga blodkärl, till exempel våt åldersrelaterad makuladegeneration (gula fläcken-sjukan).

– Målet med vår forskning är att studera och förstå de molekylära mekanismer som orsakar syrebristen i ögonvävnaden, som sedan resulterar i sjukdomar. Vi studerar en rad molekyler som är förknippade med låga syrehalter direkt förknippade med synskadande sjukdomar, säger Helder André, ansvarig för laboratoriet för molekylär- och cellforskning vid S:t Eriks Ögonsjukhus och forskare vid Karolinska Institutet.

När processen blivit mer omfattande kartlagd kommer nya mer effektiva behandlingsformer att bli möjliga. Våt makuladegeneration behandlas i dag med injektioner. Den största nackdelen med dem är att de måste ges regelbundet, cirka en gång i månaden under återstoden av patientens liv.

– Med de gen- och cellbaserade terapier vi nu utvecklar, kommer injektionerna att behöva ges betydligt mer sällan.  Vi vill kunna ge en långsiktig och hållbar behandling av blodkärlssjukdomar i ögat, där en enda injektion potentiellt sett skulle kunna bli som behövs, säger Helder André med tillförsikt. 

Han tillägger att S:t Eriks Ögonsjukhus leder en klinisk prövning med genterapi som syftar till att behandla patienter med näthinnesjukdom med en enda injektion.

Manipulerade celler

Vid cellbaserad behandling kan celler som finns naturligt i kroppen extraheras från en människa och sedan behandlas i provrör.

– Cellerna förses med läkande aktiva egenskaper som gör att de kan ändra den mikromiljö som orsakar onormal tillväxt av blodkärl i ögat. De kan sedan transplanteras tillbaka som en form av behandling, förklarar Helder André.

Vid genterapi tilldelas en mänsklig cell en ny status, man kan introducera nya gener, korrigera skadade gener i cellen eller introducera externa gener som kan konkurrera med icke önskvärda processer i cellen.

Tekniken är beprövad och har blivit godkänd för klinisk behandling av näthinnesjukdomar.  Men för behandling av skadliga blodkärl krävs dock större precision och noggrannhet.

– Vi vill bara behandla de celler som orsakar sjukdomen, därför behöver vi veta exakt vilka celler som är inblandade, hur sjukdomen påverkar dem och sedan korrigera det genom att genmanipulera dem, säger Helder André.

Patienten behandlar sig själv

Helder André tror på en dramatiskt förbättrad behandling för patienterna. Rutinmässiga injektioner kommer inte att behövas eftersom patienten kommer att kunna bekämpa sin sjukdom "mer naturligt".

– Vi kommer kanske inte att kunna bota patienter. Men med gen- eller cellterapi kan vi förse ögat med ämnen som stannar i ögats vävnader och som sedan kontinuerligt producerar de molekyler som behövs för att stoppa nybildning av skadliga blodkärl. På så vis stoppar vi också sjukdomen.

Från Lissabon till Stockholm

Sin examen tog Helder André i Lissabon år 2000, samma år kom han till Stockholm.

– Jag flyttade hit för att forska på Karolinska Institutet. Sverige kändes som ett trevligt land att bo i med ett blomstrande forskningsklimat. Jag trivs jättebra här men försöker ändå ofta besöka min familj i Lissabon.

Helder André drar sig till minnes att hans kritiskt frågvisa hållning uppmuntrades av lärare redan på gymnasiet.

– Vi lärde oss ofta att inte ta kunskap för given utan att ifrågasätta. Bara för att något sägs i olika medier behöver det inte alltid vara en sanning!

Han beskriver sig som en optimist som gillar att prova nya saker. Motivationen hittar han i varje dags utmaningar på labbet och tillsammans med forskarkollegor.

– Jag älskar det jag gör – att ställa viktiga frågor. När det gäller vetenskap måste du alltid ifrågasätta vad du vill göra. Och det för dig alltid in på nya vägar, för så snart du har svarat på en av dina frågor är du redo att gå vidare och ställa nästa. Du måste vara nyfiken, beredd på att misslyckas och att lära dig att bli bättre tack vare dina misslyckanden.

Kopplar av med läsning

På fritiden kopplar Helder André gärna av med läsning och filmer.

– Det är skönt att läsa något annat än forskningslitteratur när jag är ledig. Science fiction och äventyr är genrer som innehåller en hälsosam dos av fantasi, vilken håller min nyfikenhet vid liv!

Text: Henrik Möller

Helder André

Titel: Ansvarig för laboratoriet för molekylär- och cellforskning vid S:t Eriks Ögonsjukhus och forskargruppsledare vid Karolinska Institutet.
Forskningsroll: Leder forskningsprojekt om molekylära mekanismer som orsakar syrebrist i ögats vävnader, vilket i sin tur resulterar i sjukdomar.
Motto: "Jag lär mig fortfarande" (Michelangelo)

Uppdaterad
14 mars 2022